Bestämmelser

Orientering om Älgskötselområden



Krav på områdets storlek

I Jaktförordningens 3 § anges villkoren för att ett älgskötselområde ska kunna registreras som älgskötselområde. Det ska vara fråga om "Ett område so har en sådan storlek och arrondering att det medger vård av en i huvudsak egen älgstam."

I NSF 2002:19 lämnar Naturvårdsverket mer detaljerade allmänna råd när det gäller bedömningen av vilka områden som skall komma i fråga. Arealen för bildande av älgskötselområden i Västra Götaland får inte understiga fem tusen hektar" Också mindre områden som är naturligt avgränsade (t.ex. öar) och som har en i huvudsak egen älgstam får dock registreras som älgskötselområde. Detsamma gäller för viltvårdsområden och andra områden med en
väletablerad samverkan. Med utgångspunkt från dessa riktlinjer och med beaktande av de speciella förhållanden som gäller inom länet, får länsstyrelsen själv besluta om vilken arealgräns som skall gälla vid registrering av respektive älgskötselområde."


"Fri avskjutning"

Inom ett registrerat älgskötselområde får jakt efter älg bedrivas utan licens, dvs. jägarna och markägarna bestämmer själva i frågor om älgstammens skötsel, bl.a. hur många älgar som skall fällas i området. Detta kräver ett samråd mellan parterna och det ankommer på jägarna inom älgskötselområdet att ta ansvar för och initiativ till att ett sådant samråd kommer till stånd varje år.


Skötselplan

Älgstammen inom ett älgskötselområde ska skötas enligt en upprättad plan. Den ska beskriva de mål för älgstammens utveckling på kort och lång sikt som markägarna och jägarna inom området fastställer. Skötselplanen ska vidare innehålla uppgift om vilka åtgärder som ska vidtas för att begränsa
skador på skog och gröda samt riskerna för trafikolyckor orsakade av älg. Den bör också innehålla uppgifter om betessituationen inom området, hur stor älgstammen bedöms vara samt hur stor den årliga avskjutningen bör vara. Ett formulär för en skötselplan finner du i detta kompendium.

Organisation

I likhet med vad som gäller för en storlicens kan älgskötselområdet omfatta olika typer av älgjaktsområden och jaktlagen behöver inte jaga tillsammans.
För att samarbetet mellan jaktlagen inom älgskötselområdet ska fungera krävs en viss organisation med regler för verksamheten. Exempel på sådana regler eller bestämmelser finner du i detta kompendium. De jaktlag som ska samverka inom älgskötselområdet bör bekräfta detta genom avtal som då också kan bifogas ansökan till länsstyrelsen om registrering av älgskötselområdet. Ett exempel på hur ett sådant avtal kan utformas finner du också i det här kompendiet. Ytterligare exemplar av avtalsformulär kan du få från Jägarefärbundet.

BESTÄMMELSER FÖR FRISTADS ÄLGSKÖTSELOMRÅDE


Antagna den 2017-08-14 och gäller för de jaktlag/jakträttshavare som genom avtal om samgående i älgskötselområde anslutit sina jaktområden till Fristads älgskötselområde.

Namn, beslutande organ m.m.

§ 1
Älgskötselområdets namn skall vara Fristadsälgskötselområde.

§ 2
Beslutande organ inom älgskötselområdet är årsmöte, älgmötet eller extra årsmöte, extra älgmöte och styrelsen.

§ 3
Styrelsen har sitt säte i Fristad

§ 4
Älgskötselområdets verksamhets- och räkenskapsperiod skall omfatta tiden 0101-1231 under respektive år.

Ändamål

§ 5
Ändamålet med älgskötselområdet är att tillvarata de anslutna jaktlagens intressen för god älgvård och att i samverkan med markägarna skapa en älgstam i balans genom en beskattning av den enligt den upprättade älgskötselplanen.
Skapa förutsättningar för en god och säker jakt och arbeta för samverkan mellan jaktlagen inom Älgskötselområdet.

Årsmöte och Älgmöte

§ 6
Årsmöte hålls senast den 1 mars och består av ombud från de anslutna jaktlagen. Varje jaktlag äger vid årsmöte en röst för varje påbörjat 100 tal hektar mark som jaktlaget disponerar inom älgskötselområdet.

Älgmöte
skall hållas årligen under augusti eller september månad och består av ombud från de anslutna jaktlagen. Varje jaktlag äger vid älgmöte en röst för varje påbörjat 100 tal hektar mark som jaktlaget disponerar inom älgskötselområdet.

För rösträtt krävs närvaro av minst en företrädare för respektive jaktlag. Företrädare för ett jaktlag kan ha flera röster.

Varje medlem i något av de i älgskötselområdet ingående jaktlagen har rätt att närvara vid årsmötet och älgmötet med yttrande- och förslagsrätt.
Person som äger till älgsköteslområdet ansluten mark, men som inte är jakträttshavare, har rätt att närvara vid årsmöte och älgmöte med yttrande- och förslagsrätt i frågor som rör områdets älgskötselplan.

Omröstning sker öppet. Val skall dock ske med slutna sedlar om någon begär det. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Om han/hon inte har rösträtt avgörs frågan genom lottning. Detsamma gäller vid lika röstetal vid val.

Extra årsmöte eller älgmöte hålles om styrelsen finner det nödvändigt eller om en majoritet av de i älgskötselområdet ingående jaktlagen begär det hos styrelsen. Extra årsmöte eller älgmöte kan endast behandla ärenden som föranlett dess inkallande.

Kallelse till årsmöte och älgmöte och extra årsmöte och älgmöte sker genom styrelsens försorg senast 14 dagar före mötet genom skrivelse till företrädarna för de jaktlag som ingår i älgskötselområdet.

På dagordningen för Årsmöte:


1. Val av ordförande och sekreterare för mötet samt val av två personer att jämte ordföranden justera protokollet.

2. Fastställande av röstlängd.

3. Fråga om årsmötet är utlyst enligt bestämmelserna.

4. Fastställande av dagordning.

5. Redovisning av ekonomin.

6. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen.

7. Val av sekreterare och kassör.

8. Val av övriga ledamöter samt suppleanter i styrelsen.

9. Val av ordförande för styrelsen och älgskötselområdet.

10. Val av valberedning.

11. Anmälan om förändringar av älgskötselområdet omfattning.

12. Redovisning av läget älgskötselområdet så som avskjutning, inventering, övrig dödlighet och skyddsjakt.

13. Inkomma motioner.

14. Beslut rörande skötselplan/avskjutningsplan som måste tas med hänsyn till styrelsens arbete innan älgmötet.

15. Övriga frågor.

På dagordning för älgmötet:


1. Val av ordförande och sekreterare för mötet samt val av två personer att jämte ordföranden justera protokollet.

2. Justering av röstlängd.

3. Fråga om älgmötet är utlyst enligt bestämmelserna.

4. Redovisning av föregående års älgjakt.

5. Älgskötselplanen och redovisning.
     a/ Samrådsmötet.
     b/ Spillnings inventering.
     c/ Äbin (älgbetesinventering).
     d/ Älgdata.

6. Information om förändringar inom älgskötselområdet.
    a/ Jaktlag.
    b/ Marker inom älgskötselområdet, flyttade fastigheter och nya byten av arealer
    inom älgskötselområdet.

7. Beslut om det antal älgar (vuxna och kalvar) som skall fällas och fördelning av
    dessa mellan de i älgskötselområdet ingående jaktlagen.

8. Frågor rörande eventuell skyddsjakt.

9. Kommande älgvårdsarbete.
    a/ Inventeringar.
    b/ Förebyggande åtgärd för betskador på gröda och skog.

10. Övriga frågor.

Styrelse

§ 7
Styrelsen är, då årsmötet inte är samlat, älgskötselområdets beslutande organ. Styrelsen är inför årsmötet ansvarig för sin förvaltning.
Styrelsen består av ordförande och övriga ledamöter, valda av årsmötet.
Styrelsen kan till sig adjungera representant för annat intresse som har väsentlig betydelse för kretsens verksamhet.

a) Ordföranden väljs för en tid av ett år.
b) Antalet av årsmötet valda ledamöter och suppleanter skall vara 8
ledamöter samt 8 suppleanter, vilka väljs för två år med 4
ledamöter och 4 suppleanter vart annat år.
Avgående ledamot eller suppleant kan återväljas.
Avgår ledamot eller suppleant under första året av mandattiden, förrättar följande
årsmöte val av efterträdare för återstoden av mandattiden.

Det åligger styrelsen att:
• Fortlöpande föra förteckning över förändringar i jaktmarksinnehav samt hålla karta över älgskötselområdet aktuell med gränser för de anslutna jaktlagens områden inritade.

• Hos länsstyrelsen begära ny registrering av älgskötselområdet om ändring sker av områdets omfattning.

• Tillställa jaktledarna kopia av registreringsbeslut och beslut om älg tilldelning.

• Noga följa älgstammens utveckling och vara uppmärksam på andra förhållanden som skall påverka avskjutningen inom området.

• Före varje älgmöte i god tid (senast 14 dagar innan) upprätta och inför jaktlagen framlägga förslag till avskjutning och regler för jakten. Detta via mail till jaktledaren i jaktlagen som ingår i älgskötselområdet. Beslut tas sedan på älgmötet.

• Till årsmötet avge yttrande över inkomna ansökningar från jaktlag om anslutning till älgskötselområdet,

• Till årsmöte eller älgmötet inkomma med förslag till praktiskt älgvårdsarbete och till skadeförebyggande åtgärder.

• Till årsmötet inkomma med förslag till avgifter.

• Till länsstyrelsen insända uppgifter om jaktresultat och inbetalda avgifter.

• Svara för sammanställning av älgob, spillningsinventeringen och betestrycksinventeringen.

• I övrigt fullgöra de uppgifter om vilka årsmötet och älgmötet kan fatta beslut.

Föreskrifter för älgjakten

§ 8
1. Jakten inom älgskötselområdet bedrivs i jaklag. Inom varje jaktlags område skall Jakten ske som om jaktområdet utgjorde eget licensområde. Detta utgör dock inget hinder för samjakt mellan angränsande jaktlag. Vid sådan samjakt fällda älgar fördelas mellan de samjagande jaktlagen på sätt de kommit överens om.

2. Jaktledare skall utses inom varje jaktlag. Denne övertar företrädaren för älgskötselområdets skyldigheter vad gäller jaktens genomförande inom det egna jaktlaget ( se 20 § NSF 2002:19 ).

3. Det ankommer på varje jaktlag att till styrelsen fortlöpande och senast den 31 december anmäla förändringar samt att hålla fastighetsförteckning aktuell.

4. Det ankommer varje jaktlag att sköta spillningsinventering och andra åtgärder/ Inventeringar som årsmötet beslutat om.

5. Ett Jaktlags jaktmarker skall vara sammanhängande eller belägna i sådan närhet att samma älgar jagas. Om ett jaktlag har en mark som ligger långt utanför markens huvuddel erhåller den marken egen tilldelning. Byten av mark mellan jaktlag för att skapa sammanhängande mark skall möjliggöras. Eventuella byten skall redovisas.

6. Om jaktlag bryter mot bestämmelser angående älgjakt, tex skjuter fredade djur, skjuter fler eller fel djur än lagets tilldelning har styrelsen rätt att utmäta påföljd efter samverkan med jaktledaren.
Exempel påföljder:
  1. Varning. Skall dokumenteras och arkiveras.
  2. Överskjutning medföra justering på nästkommande års tilldelning. Älgen kan omhändertas.
  Laget överlämnar då älgen på av älgskötselområdet anvisad plats. Djuret skall vara
  uppslaktad och i gott skick. Laget betalar fällavgiften.
  3. Skjutning av fredad älg (taggbegränsning, eller könsfördelning). Eventuell trofé lämnas till styrelsen som beslutar om vad som skall hända med den. Det kan också efter styrelsebeslut medföra minskad tilldelning nästkommande år.
  4. Vid upprepade eller grova överträdelser kan uteslutning ur älgskötselområdet bli aktuellt, se § 11.

7. Skyddsjakt, se framtaget dokument om skyddsjakt.

8. Fällavgift skall följa fältdjur inom skötselområdet. Påskjuten älg som passerar gräns inom älgskötselområdet skall snarast avlivas. Vad som skall hända med älgen bestämmer laget där älgen fallit. Det laget som tar hand om älgen betalar fällavgift och belastas i sin tilldelning om inte jaktlagen kommer överens om annat. (För älg som passerar till annat skötselområde eller licens område gäller andra bestämmelser)

9. Jaktledare skall rapportera löpande till styrelsen om jaktresultatet enligt beslutad rapporterings- metod . I anmälan skall anges, djurets kön och ålder, om tjur fälts skall antal taggar anges.
Avgiften för fälld älg skall samtidigt som jaktresultatet rapporteras inbetalas till styrelsen på det sätt styrelsen meddelat.

Utträde ur älgskötselområde

§ 9
Jaktlagen som önskar utträde ur älgskötselområdet skall skriftligen anmäla detta till styrelsen senast den 31 december.

Anslutning till älgskötselområdet

§ 10
Nya jaktlag som önskar ansluta sina marker till älgskötselområdet skall senast den 31 december, skriftligen anmäla detta till styrelsen. Fråga om anslutning prövas av styrelsen.
Registreringsavgift till länsstyrelsen betalas av tillkommande jaktlag/jaktmarker.

Uteslutning ur älgskötselområdet

§ 11
Årsmötet får besluta om uteslutning av jaktlag/jakträttshavare som överträder grundläggande bestämmelser för älgskötsselområdet eller av årsmötet/älgmötet fattade beslut så som avskjutning bestämmelser, inventeringar eller om man bryter mot författning avseende vilt, jakt eller vapen.

Ekonomi

§ 12
För täckande av administrationskostnader och kostnader för skadeförebyggande åtgärder och andra kostnader som hänger samman med skötseln av älgstammen inom området får årsmötet besluta om att jaktlagen skall erlägga viss avgift.

Ändring av bestämmelserna för älgskötselområdet

§ 13
Beslut om ändring av dessa bestämmelser fattas av årsmötet. Beslut om ändring är giltigt endast om det erhållit minst två tredjedelar (2/3) av antalet vid årsmötet avgivna röster.

Upplösning av älgskötselområdet

§ 14
Beslut om upplösning av älgskötselområdet kan fattas av årsmötet. Om älgskötselområdet skall upplösas till följd av sådant beslut, varvid för beslut om upplösning krävs att förslaget erhållit minst två tredjedelar (2/3) av antalet vid årsmötet avgivna röster, eller på grund av att så många jaktlag utträtt ur området att det inte längre uppfyller kraven för ett älgskötselområde, skall med bibehållna tillgångar förfaras på sätt som beslutas av årsmötet.


Borgstena 2017-08-14

Jonas Persson ordförande Fristads Älgskötselområde